Miss

Träningen gick jättebra. Kändes hur skönt som helst att få en workout.
Gick raka vägen hem till solen. Satte mig här nere och solade för att få ännu mer färg. Jag lyckades få färg, men eftersom jag satt och kollade ner så hade jag mer färg i ansiktet och bröstkorget än halsen. Haha osis? Så Jag gick ner ytterligare en halvtimma för att få bort åtminstone lite vitt.

Fast gårdagen var klart bäst. Vi var i uppsala/fyrishov.. 5-10 minuter från där jag gjorde lumpen. Fick blandade känslor.. Vi åkte faktiskt "nästan" förbi garnisonen. Försökte få pappa att åka rakt fram efter rondellen men han är ju inte dum. Han kan ju skyltarna.. haha. Men de var mysigt, såg de från långt håll :) om 13 dagar är jag där igen. Då ska mitt hjärta få medalj sen ska de ha någon stridsuppvisning(precis som vi, förra året). Så jag ska dit en sista gång! Jag saknar faktiskt 21:a pluton.. Massa olika människor. Vissa lite konstigare än andra, men alla var bra.. på sitt sätt. Lumpen lärde mig massor. Och tryggheten jag kände där va fantastisk. Skulle gärna göra om det. Fast dock fanns de massa negativa dagar. När man skulle vårda efter en hel vecka ute i skogen, när man lagt sig sent och skulle upp tidigt. Usch! Minns de som igår.. Bara dom sakerna gav mig "utthållighet". Jag tål mycket mer och jag ger ALDRIG upp! Minns vad min löjtnant sa samma dag som muck; "Det kan alltid vara värre!". O Ja mina vänner, det kan det. Jag lovar er. Folk klagar för minsta lilla nuförtiden. Jag säger inte att jag aldrig klagat, för de gjorde jag t.o.m i början av lumpen när jag kände för det. Men man gjorde sakerna, man var tvungen. Man hade INGE val. Lumpen var de finaste jag gjort.. Jaja slut tjatat om det. Blir för känslig haha.

Nu ska jag titta på min serie.
puss